Älskade skyggisar (tips att fånga in skyggisar som har rymmt)

[Safia]

Hjalle.

[eye of a tiger]

Här går Arbetet med Jackson framåt . Har ju hållit på att öva med Jackson att bli mer hanterbar ifall det skulle koma till medicin,tvångsmatning, ögon droppar etc

Idag backade han som vanlig tlite undan när jag tog på tassarna men han kom tillbaka lika fort. andra gången efter att han kom tillbaka så la han sig ner självmant och vi avslutade träningen med ett riktigt långt gos stund där han mys så han dräglade

så han börjar bli en "normal" Katt när det gäller hantering .Förhoppnings vis kan man få honom mindre stress när det gäller .

[Antinen]

När jag vaknade imorse låg Roxanne bredvid mig i sängen och väntade på gos!

[Antinen]

Ohfelia gör framsteg!

Hon har gått från det här:


Till det här:



I morse när jag kom in i köket var hon ute på golvet men när hon såg mig gick hon lugnt in i klöstunnan hon har som bas. Så jag gav henne lite godis och satte mig vid köksbordet och sminkade mig. När jag tittade upp så satt hon och tittade så här öppet och nyfiket på mig. Det är alltså bara en stol mellan oss. Är så himla glad att hon faktiskt själv söker kontakt, det har hon aldrig gjort och jag är så himla nöjd att hon kom fram efter att ha gått undan. Har ett längre tag upplevt att hon inte är rädd för mig men att hon heller inte vill ha kontakt med mig. Alla timmar liggandes och sittandes på golvet verkar ha gett effekt. Jag menar, kolla bara på kroppsspråket! Kolla på ögonen!


Alonso har återigen varit till stor hjälp, Ohfelia verkar gilla honom, har sett henne peta till honom med tassen när han varit utanför tunnan. Det är också ett problem vi haft, att Ohfelia har varit livrädd för de andra katterna.


Och Roxanne, här tillsammans med Jack har verkligen gjort en helomvändning.



Hon verkar ha glömt bort att hon är en förvildad katt, blir inte särskilt rädd för något längre, gosar med gäster, gosar sönder mig och sambon och verkar bara allmänt glad och lycklig.

[Aziz]

Härligt att se, fina bilder, grattis!

[eye of a tiger]

Ohfelia gör framsteg!

Hon har gått från det här:


Till det här:



I morse när jag kom in i köket var hon ute på golvet men när hon såg mig gick hon lugnt in i klöstunnan hon har som bas. Så jag gav henne lite godis och satte mig vid köksbordet och sminkade mig. När jag tittade upp så satt hon och tittade så här öppet och nyfiket på mig. Det är alltså bara en stol mellan oss. Är så himla glad att hon faktiskt själv söker kontakt, det har hon aldrig gjort och jag är så himla nöjd att hon kom fram efter att ha gått undan. Har ett längre tag upplevt att hon inte är rädd för mig men att hon heller inte vill ha kontakt med mig. Alla timmar liggandes och sittandes på golvet verkar ha gett effekt. Jag menar, kolla bara på kroppsspråket! Kolla på ögonen!


Alonso har återigen varit till stor hjälp, Ohfelia verkar gilla honom, har sett henne peta till honom med tassen när han varit utanför tunnan. Det är också ett problem vi haft, att Ohfelia har varit livrädd för de andra katterna.


Och Roxanne, här tillsammans med Jack har verkligen gjort en helomvändning.



Hon verkar ha glömt bort att hon är en förvildad katt, blir inte särskilt rädd för något längre, gosar med gäster, gosar sönder mig och sambon och verkar bara allmänt glad och lycklig.

Ohfelia har verkligen blommat ut. Käner igen så väl igen den första bilden på henne. Jackson var lika låst . Samma blick och kroppshållning .visst är det en härlig känsla när dom börjar att bli nyfickna och börja undra vem man är och börjar så småt ta kontakt.


Underbart att läsa och se bilderna på katterna

[Lingonskrutt]

Vilka finisar Antinen! Så härligt med framsteg, vilken tur att katterna har dig

[eye of a tiger]

Idag så huvudbuffade Jackson kompisen när jag var ute Med Jane.

Fick se filmen där han i början fick klappar och han riktigt lutade sig mot kompisen hand innan hoppade upp på byyrån i hallen för att komma åt hennes huvud.

Så otroligt fantastiskt att det inte endast mig som han kan få ett band med . Efter det har han varit i dag väldigt kontakt sökande mot kompisen. Dock blev han spatig en stund nu på kvällen.

Men det är ju rätt vanligt att när han har gjort ett jätte steg blir lite rädd Han fick en tröstande slick i från syrran och efter en stund blev han lungnare igen.

[Starwatcher]

Så duktig och modig Jackson är Mina katter som verkligen inte är skyggisar skulle aldrig huvudbuffa ngt annan än familjen! Och fina Jane som verkligen stöttar brorsan

[Gisele]

Wow Eye! Det måste kännas fantastiskt!

[miss_mia]

Huliganerna är ju väldigt sociala och älskar alla, men jag tror inte dom skulle huvudbubbade nån utom familjen, och att göra det när matte inte var där,

[Antinen]

Känns som att det händer mycket hela tiden här.

Ohfelia har börjat löpa, vilket gör att hon är ännu mer tillgänglig. Har haft henne i över ett år och hon har inte löpt innan. Och hon har heller inte växt någonting. Misstänker att hon kan ha varit för skygg för att visa löp för mig innan. Vi brukar leka med varandra på kvällarna, jag puffar bollar till henne och kastar godis till henne. Innan har hon flytt när jag försökt kasta saker till henne. Misstänker att hon har fått saker kastade på sig. De två senaste kvällarna har hon inte blivit instängd i köket och det verkar ha gått bra. Här om kvällen gick hon ut ur köket för första gången, visserligen driven av löpet, men ändå!



Och Jack har blivit en knäkatt! Såhär spenderade jag långfredagen. En f.d. förvildad katt i knäet och en vid fötterna.



Roxanne och Rossi, här på bilden, fluffar mest på som vanligt. Dom håller på att lära sig att gäster inte är farliga och att gäster ger gos och godis, tjejernas favoritsaker här i livet.

http://i4.photobucket.com/albums/y138/A ... wshf1w.jpg

Tänkte att ni kanske ville se en bild på min första förvildade katt, Hesper, vet inte om jag visat bild på henne här i tråden förut. Det var hon som startade det hela för mig för 12-13 år sedan. Roxanne påminner läskigt mycket om henne i kroppsform, sätt och minspel.

[eye of a tiger]

Alltid underbart att läsa om dina skyggisar antennen. Så fin din Hester var .

Så duktig och modig Jackson är Mina katter som verkligen inte är skyggisar skulle aldrig huvudbuffa ngt annan än familjen! Och fina Jane som verkligen stöttar brorsan

Wow Eye! Det måste kännas fantastiskt!

Huliganerna är ju väldigt sociala och älskar alla, men jag tror inte dom skulle huvudbubbade nån utom familjen, och att göra det när matte inte var där,

Ja det gör det. Heh. Kompisen som alltid tar upp första gången hon såg honom sitta i en öppen pappkartong och äta för att sen försvina illa kvickt tiil hur han uppträder i dag

[adasochellens]

Hej tråden!

För att göra en lång historia kort så fällfångade jag och en vän en katt för en vecka sedan efter en tids spaning med åtelkamera.
Den kom bara till matplatsen på natten, jag hade jättesvårt att på de gryniga bilderna se skick på katten men tyckte att den såg tovig och smutsig ut så tänkte att fälla kunde hjälpa för närmre inspektion.
Så, väl infångad visade det sig vara en helt ohanterbar katt, gick inte att ta i alls, morrade och vrålade som en mindre björn och fräste ljudligt.
Vi fick använda klämbur pga ville kolla att det inte var en digivande hona. Det gick dock inte alls att se/känna pga hela katten var HELT igentovad. Alltså verkligen helt. Och jätteskitig.
Så vi åkte dirre till veterinären, de sövde, rakade och kollade igenom. En jättestor hankatt vid ganska god vigör förutom en del sår och så pälsen som var vidrig. Het omärkt. Vi har lagt upp info typ överallt där det går om att katten är upphittad ifall någon saknar den. Jag har dock inte kunnat lappa närområdet pga varit däckad med halsfluss.. Jag har också letat i "borttappad"-annonser typ överallt men inte hittat ngt.
Mtp hur han beter sig så tror jag den här antagligen har varit utan hem bra länge, plus föm även en del negativa upplevelser av människor.

Såååå... läget nu är alltså att jag har en stor rädd och defensiv katt under min säng.
Och jag tänkte att den här tråden kunde vara bra för råd och stöd.
Han har fått namnet Holmfrid.
Han är suersöt.

På dagarna gömmer han sig bara under min säng. Han får frukost därunder som han först morrade när en ställde dit och vägrade äta, men nu är helt tyst när en ställer dit och äter upp när en gått ut ur rummet.
På nätterna är han dock rätt modig?? Jag sover därinne med honom och när jag har släckt lampan kommer han fram efter kanske 10 minuter, då leker han med leksaker (supergulligt, han är så tuff och ändå så fånig), går på lådan och äter mat. Han kliver över sängen (fast jag sover där!) för att sätta sig i fönstret och titta ut. Han pratar och blir inte rädd när jag pratar tillbaka utan vi kan ha små stunder av att han säger "mau" och jag svarar "mau" och han svarar "mau".
Om jag rör mig i sängen blir han oroad och gömmer sig. Första nätterna hoppade han ner från fönstret och gömde sig så fort jag rörde mig, nu tittar han på mig och verkar bedöma hur vaken jag är (dvs han har ingen aning och jag gör olika hehe), om jag blir stilla igen sitter han kvar.

Så hm, gissar att jag väntar på att han ska våga vara lite dagaktiv också? Eller våga saker även om han tror att jag är vaken..

Bild från efter sedering, såklart

[Antinen]

Tycker att det låter bra att han är så pass framme och med efter bara en vecka.

[eye of a tiger]

Välkommen. Kul att se liv i tråden.

Vad underbart att ni fångade in holmfrid

Jag känner igen det där att våga på nätterna att leka och klättra på människor när de sover. Då har de ju heller inga blickar på sig .

Du kan ju testa att flytta ut skålen långsamt och försiktigt bit för bit varje dag .
Det låter ju som det går framåt och det är ju ett stort steg att han leker på natten. Han kommer nog bli ännu mera modigare.

[adasochellens]

Tack Antinen! Även mkt imponerad av hur många katter du hjälpt/hjälper!!

Och bra tips med skålen
Igår kväll tror jag han glömde av sig lite och kom fram innan jag släckt lampan, han fick dock direkt syn på mig (jag läste i sängen) men kastade sig iaf inte tillbaka in under sängen utan råstirrade på mig i kanske 5-7 sekunder innan han kröp in i tryggheten igen

Skulle ni säga att det finns någon fas som generellt är svårast i tämjandet?

[adasochellens]

Hej igen tråden!

Nu har Holmfrid varit hos oss i tre veckor!
Jag har stegvis flyttat ut matskålen från under sängen (tack för tips!) och ökar stadigt på tiden som jag är därinne. Varje kväll har vi en timmes högläsning hehe!

Jag har noterat att herr Holmfrid kommenterar varje fas av framsteg/förändring med ljudliga morr och fräs.
Det är lite sött. Första kvällen jag högläser morrade han konstant. Andra kvällen morrade han bara när jag blev tyst (?) och nu morrar han inte alls utan brukar ligga och vila/kisa. Igår tvättade han sig tillochmed lite medan jag läste.
Jag avmaskade honom vilket såklart ledde till att han fick superdiarre. Men det var rätt bra tror jag pga han var tvungen att röra sig i rummet under dagtid för att gå på låda. Det i sig ledde till att han upptäckte att han inte dog av det
Så de senaste två dagarna har han legat under en filt i en fotölj när jag har kommit in vid 16:30 för att ge ett mellanmål. Jag går in i rummet samma tider varje dag och knackar alltid innan, så det är liksom ändå så att han har VALT att ligga kvar där trots förvarning om att någon kommer. Det känns stort! Han morrar och fräser givetvis som en liten grävling, men det verkar ju vara hans standard första gångerna han vågar något nytt hihi!

Igår när jag läste så ville han byta plats under sängen, det har han aldrig gjort förut, så då började han plötsligt morra, sen flyttade han sig under gräsanden och sen lade han sig på nya stället morrande och sen blev det bra.
Gissar att han säger: jag ska våga göra en grej nu och jag vill bara säga att det är lite läskigt men jag prövar ändå så kom fan inte hit!

[eye of a tiger]

Härliga framsteg stort att han ligger kvar

Jackson hälsar man måste ju berätta vad man tycker om saker och ting innan man börjar förstå att man faktiskt inte dör.

Jag kan tipsa om att sätta ut papplådor mitt på golvet också när han vågar röra på sig mera. Fick tips om det av en på forumet . Det hjälpt Bubbis att var mer ute på golvet när jag mutade med torkad kyckling och testade vad han vågade med.

[eye of a tiger]

När är era skyggisar medt aktiv?

Jackson är fortfarand väldigt aktiv runt 23.00 pch 00.00 på kvällen. Rätt svårt blir det då jag behöver lägga mig vid 23.00 senast. På vardagen då han är svår att leka med när man kommer hem på kvällen.

Förmpodlingem kör han och jane busrace på morrgonen och mitt på dagen
Då de har dessa rutiner på helgerna

[Starwatcher]

Prickisarna är ju verkligen inga skyggisar men båda är otroligt aktiva just vid 23-tiden och midnatt. Det verkar vara en bra lektid tycker dom (jag håller väl inte riktigt med )

[eye of a tiger]

Jackson håller nog med Prickisarna. Han verkar tyck morrgon och till mitt idagen ska busas . Sen kan man busa korta stunder blandat med slappar och spanna tills man sover fram tiill 23.00 då man ska börja leka på allvar igen. Jane har då förökt få honom att leka en väldig lång tid då

[Aziz]

Prickisarna är ju verkligen inga skyggisar men båda är otroligt aktiva just vid 23-tiden och midnatt. Det verkar vara en bra lektid tycker dom (jag håller väl inte riktigt med )

Samma här hemma med båda katterna. Gör att vi väldigt sällan kommer i säng före 24.00. Gäller de flesta hushåll med katt som jag känner till i bekantskapskretsen.

[eye of a tiger]

Jo det är nog så. Jane som varit i farten ett tag brukar stirra ut mig när jag leker med jackson vid den tiden. Går jag och lägger efter en stun kör dom ett bus race

[Antinen]

Dom äldre av våra katter går och lägger sig när vi gör det. Tant Trinity kryper alltid ner mellan mig och sambon på kvällarna. Låg och läste när sambon låg och sov här om kvällen och mellan hans ben låg en katthög bestående av Roxanne, Harry och Alonso. Det är väl högst 1-2 timmar dom yngre röjer runt efter att vi lagt oss.

Här går det så mycket framåt att jag knappt händer med! Vi har börjat klappträna (!) Ohfelia! Nu hänger hon mest med flocken och är där den är, hon brukar också nyfiket följa efter mig och sambon för att se vad vi gör. Hon älskar James och går till Roxanne för mys och tvätt. Just nu sitter hon bredvid James utanför toaletten och funderar på vad husse gör där inne.
Jag kan gå förbi henne och kliva över henne utan att hon blir rädd. Vi är inne på klappträning som sagt, när hon inte ser att vi klappar går det bra, när hon ser att vi klappar eller ska klappa så studsar hon undan en halvmeter eller så men går inte och gömmer sig. Det kommer nog bli katt av henne också!

Rossi har kommit på att hon kan hoppa upp på datorlådan och vidare upp på datorbordet för att tigga gos medan jag surfar, så just nu får jag oemotståndliga nospussar rakt på näsan!

[eye of a tiger]

vilka framsteg. När ketchupeffekten kommer så komer den . Man blir så glad av att läsa om framstegen.

[Antinen]

:rosor: vilka framsteg. När ketchupeffekten kommer så komer den . Man blir så glad av att läsa om framstegen.

Skoja inte! Är så lättad över att det gick att nå henne. Nu har jag börjat med en liten ny taktik, eftersom att hon hoppar undan när jag försöker röra henne med handen men inte bryr sig om jag går förbi eller kliver över henne så "råkar" jag nudda henne med t.ex. foten när jag går förbi henne.

[KattenOxå]

Ohfelia gör framsteg!

Hon har gått från det här:


Till det här:



I morse när jag kom in i köket var hon ute på golvet men när hon såg mig gick hon lugnt in i klöstunnan hon har som bas. Så jag gav henne lite godis och satte mig vid köksbordet och sminkade mig. När jag tittade upp så satt hon och tittade så här öppet och nyfiket på mig. Det är alltså bara en stol mellan oss. Är så himla glad att hon faktiskt själv söker kontakt, det har hon aldrig gjort och jag är så himla nöjd att hon kom fram efter att ha gått undan. Har ett längre tag upplevt att hon inte är rädd för mig men att hon heller inte vill ha kontakt med mig. Alla timmar liggandes och sittandes på golvet verkar ha gett effekt. Jag menar, kolla bara på kroppsspråket! Kolla på ögonen!

Vilket jobb du gör med alla katterna! Wow!
(Har faktiskt inte koll på hur stort gäng du har hand om, verkar krylla av missar överallt hos dig. Underbart!)

Kan inte glömma de här bilderna på Ohfelia! Vilken förvandling!

Kul att det lossnade just när du/ni gjorde "tjejgrejer" och höll på med smink, så har det varit mellan mig och min hona också (visserligen inte en skyggis, men inte så himla lätthanterlig ändå). Hon brukade sitta på en bänk (i vårt förra badrum) och titta på när jag fixade med håret t ex. Sedan började vi pyssla tillsammans med tjejgrejer som tygremsor, sjaletter och halsband... hon tyckte om att prova olika "plagg" en liten stund. Så det blev lek och övningar som successivt ledde till att hon numera går att lyfta, hålla fast och till och med bära omkring (kortare stunder). Kloklippning har jag inte försökt på ett tag, men fila några klor i taget går bra.

[eye of a tiger]

:rosor: vilka framsteg. När ketchupeffekten kommer så komer den . Man blir så glad av att läsa om framstegen.

Skoja inte! Är så lättad över att det gick att nå henne. Nu har jag börjat med en liten ny taktik, eftersom att hon hoppar undan när jag försöker röra henne med handen men inte bryr sig om jag går förbi eller kliver över henne så "råkar" jag nudda henne med t.ex. foten när jag går förbi henne.

Ketchup Nä seriöst tycker jag det är roligt att läsa vilka framgångar du har med dina fina skyggisar som blir tryggisar .

Jackson var en typiskt ketchup katt. inget hände sen blommade han ut steg för steg .

[Antinen]

Jaaaaaaaaaaaaaaa! Igår fick jag klappa Ohfelia! Två gånger till och med! Andra gången verkade hon nästan gilla det.
Hon har verkligen tuffat på sig lilltjejen. från början var hon rädd för allt och alla, igår brottades hon med Ivan som är fyra gånger så stor som henne. Deras relation var verkligen skakig i början, varje gång Ivan såg henne så anföll han eftersom att Ohfelia var så rädd och nervös och betedde sig som ett bytesdjur. Och nu liksom ligger han platt på rygg och låter Ohfelia brottas på honom. Han ligger där som en snäll lekfarbror och låtsas att han är jättenerbrottad, att Ohfelia har värsta dödsgreppet på honom som han aaaaaaabsolut inte kan ta sig loss ur.
Ohfelia har dessutom hittat upp i sängen så där ligger hon ofta ihopgosad med James.

[eye of a tiger]

Aww man blir tårögd av att läsa hur lilla tjejen har blommat ut. Härligt att Ohfelia och Ivan går så bra i hop nu för tiden. Hihi påminer om Jane och Jacksons brottnings matcher. han låter sig bli ner brottad och låter syster yster vinna nästan varge gång.

[adasochellens]

Åh vad härligt med Ohfelia!!! Vilken skillnad på bilderna med!!

Här är det ehhhh... TOTAL ketchup!
En natt när Holmfrid gick runt och pep satte jag mig på golvet och pratade med honom, som jag brukar. Helt plötsligt tog han sats och ba "LÅT OSS GOSA". Såatteh, han är fullt klappbar nu. Med mig i alla fall, med andra människor kan det hända att de får pilla på honom om jag är med, nyckeln brukar vara att jag håller dem i handen, då går det för sig..

Så från morrande skyggis under sängen till frimodig, klappbar och supergosig på ingen tid alls! Helt oväntat!

När det bara är jag hemma hänger han runt med mig i lägenheten som vilken katt som helst. Han har knutit an väldigt hårt till mig dock och gömmer sig bakom mig så fort någonting (eller någon) är läskigt. Jag var bortrest i två dygn nu och han hade tydligen letat efter mig mkt högljutt från kl 16 (när jag brukar komma hem från jobbet) varje dag..

Det går också ganska bra med de andra katterna!
Han är rädd för utomhus och vägrar gå ut på den nätade balkongen, stackarn..

Såhär avslappnat mys är det numer (han brukar sova rakt över mina ben på nätterna)

[eye of a tiger]

Vad underbart För Ketchup

Känner igen det där att göma sig bakom benen. Jackson gör det lite fortfarande . Det lustiga är att han blir mer framåt med kompisen när jag är Ute med Jane.

Såfin Holmfrid är. Ser ut att njuta

[myntasmatte]

Jag postade i den allmänna tråden tidigare, men gör ett inlägg här med.

Jourkatten Neo har varit hos oss i snart två månader och gjort enorma framsteg. Han var så rädd att han inte vågade röra sig när han kom hit. Nu rör han sig i rummet, är nyfiken, busar och pratar

[eye of a tiger]

Fantastiskt . Bra jobbat med Neo.

[Antinen]

adasochellens: Vad roligt! Tycker att han är så himla fin med sin fläckiga nos.

Roxanne hemma hos mig vägrar fortfarande att gå ut på balkongen. Hon ligger hellre i sängen och myser, ser hon att balkongdörren är öppen går hon demonstrativt ut ur rummet. Hon är färdig med utekattslivet. En vanlig reaktion hos f.d. förvildade katter som levt ett hårt liv ute. Det brukar ge med sig.
Och Harry behöver fortfarande mitt stöd när det kommer till människor han inte känner så väl, han tittar på mig och ser hur jag reagerar och reagerar sedan efter det. Enligt sambon så är han jättefeg och vill inte alls fram och hälsa när jag inte är hemma.

[adasochellens]

Alltså, just när allt var jättebra och alla katterna hängde i vardagsrummet med mig och min sambo och det var fantastiskt så råkade Ada hoppa upp i fåtöljen där Holmfrid låg pga hon såg inte honom, så hon blev lite rädd och smällde till honom i fejset, vilket såklart inte är några konstigheter.. Men han hoppade ner och lyckades hoppa rakt PÅ Ellen som låg nedanför så hon fick en TOTALFLIPP och flög på honom och det var riktigt dålig fight med päls som flög och allt och Ada hoppade såklart in i den också..

Så jag fick isär dem och in dem i varsitt rum för lite time out. När de lugnat sig öppnade jag mellan Ada och Ellen och de var verkligen all fine med varandra, inga konstigheter alls. Sen öppnade jag en glipa in till holmfrid, Ellen var lite spänd men det verkade relativt ok, Holmfrid var mest förvånad men kvittrade på och verkade vänlig/avslappnad. Så jag öppnade efter nån timme så de kunde se varandra men hade nätdörr emellan, matade dem och de åt utan problem på varsin sida av dörren.
Så jag gjorde bedömningen att det är lite stelt och spänt men kanske bäst att inte göra en grej av det och öppnade.
Natten förflöt helt lugnt, inget bråk, Holmfrid och Ellen låg i sängen tillsammans med mig och sov/spann/gosade.

MEN i morse flög Ellen på Holmfrid igen, jag såg inte vad som hände men förmodligen var det trångt eller överraskande någonstans. Det var lika illa, jag fick isär dem snabbt, drog in Ada och Ellen i mitt rum och Holmfrid gömde sig under soffan i vardagsrummet. Ada och Ellen hade inga problem med varandra men kände att jag inte vill bara släppa ihop dem..
Problemet är att Holmfrid blev väldigt tagen och rädd den här gången...
Han tycker också att jag är läskig nu och smyger förbi mig.
Han vill inte äta och gömmer sig just nu uppe på garderoben.
Ada och Ellen har ätit. Jag håller Ellen instängd på mitt rum för vill inte att hon ska ge sig på HOlmfrid igen.

Skulle verkligen behöva byta plats på dem, så att Holmfrid kan få va på mitt rum (där han känner sig trygg) och Ellen och Ada kan få vara i resten av lägenheten. Tänker att det inte finns så mycket annat val nu än att börja om med introduceringen.. Jag bara hoppas att Holmfrid kan hitta förtroendet för mig igen. Det känns så väldigt hemskt och sorgligt.

[Starwatcher]

Jag tror säkert att Holmfrid kommer tillbaka igen med att vara trygg med dig. Han är nog omtumlad just nu.

Tipsar om att Feliway kommit med en ny adapter Feliway Friends. Mina katter har blivit jättestressade av en utekatt så illa att hankatten flög på honkatten när hon sov. Efter en vecka med Friends har båda blivit mkt gladare och lugnare. Hankatten har slutat med att sitta i fönster och stirra efter utekatten.

Vi hade tidigare den vanliga Feliway som jag inte märkte mkt effekt av faktiskt så för oss fungerar Friends mkt bättre. Det är samma adapter till båda varianterna. Jag köpte från Apotea.se och som vanligt räcker en refill i en månad.

Kanske det kan lugna Holmfrid, Ada och Ellen??

edit: länken till Friends http://www.apotea.se/feliway-friends-refill

[adasochellens]

Oh tack Starwatcher!!
Det låter superbt! Inhandlar den genast

Det hjälper att höra, blir ju lätt lite dramatiskt när en är mitt i det.
Ett adderat problem är ju deras karaktärer. Ada är väldigt liksom.. analytisk så hon fattar ju typ vad som händer och har liksom inga långsinta sessioner utan ba "det var läskigt det var ingens fel jag är ok". Medan Holmfrid typ är helt naiv med andra katter och ba "du blev rädd igår men det är klart att du älskar mig idag!" och Ellen är ja.. inte den vassaste kniven i lådan kombinerat med viss paranoia...

[eye of a tiger]

Holmfrid kommer nog bli lungnare och somn sagt kan ju feliway friends hjälpa.



Skönt att det hjälpt er Starwarcher.