Trion: Sov i ro älskade Greta
Moderator: SKS
Kategoriregler
LÄS MIG FÖRST: Regler för Svenska katters diskussionsforum
LÄS MIG FÖRST: Regler för Svenska katters diskussionsforum
- sandstorm1
- Kompetent katt
- Inlägg: 375
- Blev medlem: sön 04 dec 2011, 19:19
- Katt: HCS, OSH
- Ort: Linköping
Re: Trion: Sov gott älskade Lucas!
Beklagar
Re: Trion: Sov gott älskade Lucas!
Lille Lucas
Så svårt att mista en älskad liten vän.
Så svårt att mista en älskad liten vän.
Re: Trion: Sov gott älskade Lucas!
Beklagar. Favoritforumkatt sov gott
- Smurfen
- Pratglad orakelkatt
- Inlägg: 2566
- Blev medlem: lör 16 jul 2005, 19:32
- Katt: NFO, CRX, TUV, OCI
- Ort: Svedala (Skåne)
Re: Trion: Sov gott älskade Lucas!
näää
Sov gott Mr Pepparkaka
Till matte, Izzy & Gabriel
//Smurfen
Sov gott Mr Pepparkaka
Till matte, Izzy & Gabriel
//Smurfen
Saknar mina 2 änglakatter: Sandy 99-08 & Tazzie 01-12
Även matte till Dimma, Baylis, Munken & Play
Även matte till Dimma, Baylis, Munken & Play
- miss_mia
- Überkatt
- Inlägg: 5673
- Blev medlem: mån 17 maj 2010, 18:27
- Katt: 2 Burmilla/huskatt och 1 R.I.P
Re: Trion: Sov gott älskade Lucas!
Hur går det? Jag tänker på er!
Stassie, min obeskrivbart älskade katt sen barndomen somnade 100430, 20 år ung.
Välkomna älskade små huliganerna Hassel o Keso som kom hem 1/7 .
Välkomna älskade små huliganerna Hassel o Keso som kom hem 1/7 .
Re: Trion: Sov gott älskade Lucas!
Tack alla för att ni förstår och tar er tid att kommentera här och på bloggen, jag känner mig överväldigad över att så många känner för mig och min lilla trio. Att så många människor förstår vilken oerhörd förlust det här är.
Jag är hemma och sjukskriven, som tur är har jag en förstående chef som inser att jag förlorat en viktig familjemedlem. Den senaste tiden har varit så pressande, har jag inte vårdat och tröstat liten sjuk Lucas dygnet runt så har jag suttit med telefonen i hand i flera timmar varje förmiddag och väntat på att de ska ringa från sjukhuset. Den konstanta oron tär och jag känner mig helt slut nu.
Issy är ledsen och lite orolig, det märks att hon saknar Lucas även om hon egentligen saknat honom och hållt sig på avstånd ända sedan han blev riktigt sjuk. Hon reagerade och förstod långt innan jag gjorde det. De två har sovit hög dag och natt i hela sina liv så det är inte konstigt att hon saknar sin Lucas.
Gabriel gråter varenda dag, han går ut i hallen och ropar med eländig liten röst. Han har slutat leta under möblerna men det märks att han saknar sin lekkompis. T.o.m. när Lucas andning lät så högt att jag inte kunde sova i samma rum som honom låg lilla Gabriel tålmodigt och höll om honomi timma efter timma. Han var verkligen underbar hela sjukdomstiden och jag är så glad att jag inte höll dem åtskiljda av karantänskäl.
Hade jag förstått i tidigt skede att Lucas var så sjuk hade jag nog skiljt katterna åt men jag förstod inte förrän det var för sent och det är jag så glad över, Lucas fick sova hög in i det sista hemma hos oss. Jag är helt övertygad om att om han och Gabriel hade förstått hade de valt att sova tillsammans trots smittrisken, de hörde ju ihop och det var så tydligt hur viktigt det var för Lucas när han inte mådde bra.
Jag känner att jag gjorde rätt som satte stopp men det känns så sorgligt, så onödigt. Lilla Lucas var ju min starka friska panter som aldrig ens haft en ögoninfektion. Jag trodde aldrig att det skulle kunna bli såhär.
Issy och Gabriel har blivit väldigt tighta under den här tiden, jag har inte hunnit med dem riktigt och de har ju alltid varit bra vänner. Nu sover de kind mot kind och är väldigt rara mot varann med det märks att en stor del av flocken saknas.
Gabriel vill brottas så som han gjorde med Lucas men lilla Issy blir alldeles förfärad och insisterar på att så gör inte fina flickor. Gabriel behöver mycket mer aktivering av mig i brist på lekkompis och Issy saknar sin stora chokladbror som alltid höll om henne och dyrkade marken hon gick på.
Jag saknar min lilla Mr Pepparkaka som alltid hade stenkoll på köket och vad jag åt, som alltid ville ha en kram när jag kom hem, älskade att bli pussad i ansiktet och som den senaste månaden varit så otroligt beroende av mig.
Det känns tomt.
Jag är hemma och sjukskriven, som tur är har jag en förstående chef som inser att jag förlorat en viktig familjemedlem. Den senaste tiden har varit så pressande, har jag inte vårdat och tröstat liten sjuk Lucas dygnet runt så har jag suttit med telefonen i hand i flera timmar varje förmiddag och väntat på att de ska ringa från sjukhuset. Den konstanta oron tär och jag känner mig helt slut nu.
Issy är ledsen och lite orolig, det märks att hon saknar Lucas även om hon egentligen saknat honom och hållt sig på avstånd ända sedan han blev riktigt sjuk. Hon reagerade och förstod långt innan jag gjorde det. De två har sovit hög dag och natt i hela sina liv så det är inte konstigt att hon saknar sin Lucas.
Gabriel gråter varenda dag, han går ut i hallen och ropar med eländig liten röst. Han har slutat leta under möblerna men det märks att han saknar sin lekkompis. T.o.m. när Lucas andning lät så högt att jag inte kunde sova i samma rum som honom låg lilla Gabriel tålmodigt och höll om honomi timma efter timma. Han var verkligen underbar hela sjukdomstiden och jag är så glad att jag inte höll dem åtskiljda av karantänskäl.
Hade jag förstått i tidigt skede att Lucas var så sjuk hade jag nog skiljt katterna åt men jag förstod inte förrän det var för sent och det är jag så glad över, Lucas fick sova hög in i det sista hemma hos oss. Jag är helt övertygad om att om han och Gabriel hade förstått hade de valt att sova tillsammans trots smittrisken, de hörde ju ihop och det var så tydligt hur viktigt det var för Lucas när han inte mådde bra.
Jag känner att jag gjorde rätt som satte stopp men det känns så sorgligt, så onödigt. Lilla Lucas var ju min starka friska panter som aldrig ens haft en ögoninfektion. Jag trodde aldrig att det skulle kunna bli såhär.
Issy och Gabriel har blivit väldigt tighta under den här tiden, jag har inte hunnit med dem riktigt och de har ju alltid varit bra vänner. Nu sover de kind mot kind och är väldigt rara mot varann med det märks att en stor del av flocken saknas.
Gabriel vill brottas så som han gjorde med Lucas men lilla Issy blir alldeles förfärad och insisterar på att så gör inte fina flickor. Gabriel behöver mycket mer aktivering av mig i brist på lekkompis och Issy saknar sin stora chokladbror som alltid höll om henne och dyrkade marken hon gick på.
Jag saknar min lilla Mr Pepparkaka som alltid hade stenkoll på köket och vad jag åt, som alltid ville ha en kram när jag kom hem, älskade att bli pussad i ansiktet och som den senaste månaden varit så otroligt beroende av mig.
Det känns tomt.
https://www.instagram.com/mina_balineser/?hl=sv Katterna på Instagram
trions blog Katternas blog
Suzannes fylleri Mina målarbilder för vuxna
trions blog Katternas blog
Suzannes fylleri Mina målarbilder för vuxna
- miss_mia
- Überkatt
- Inlägg: 5673
- Blev medlem: mån 17 maj 2010, 18:27
- Katt: 2 Burmilla/huskatt och 1 R.I.P
Re: Trion: Tack alla!
echolls skrev:Tack alla för att ni förstår och tar er tid att kommentera här och på bloggen, jag känner mig överväldigad över att så många känner för mig och min lilla trio. Att så många människor förstår vilken oerhörd förlust det här är.
Jag är hemma och sjukskriven, som tur är har jag en förstående chef som inser att jag förlorat en viktig familjemedlem. Den senaste tiden har varit så pressande, har jag inte vårdat och tröstat liten sjuk Lucas dygnet runt så har jag suttit med telefonen i hand i flera timmar varje förmiddag och väntat på att de ska ringa från sjukhuset. Den konstanta oron tär och jag känner mig helt slut nu.
Issy är ledsen och lite orolig, det märks att hon saknar Lucas även om hon egentligen saknat honom och hållt sig på avstånd ända sedan han blev riktigt sjuk. Hon reagerade och förstod långt innan jag gjorde det. De två har sovit hög dag och natt i hela sina liv så det är inte konstigt att hon saknar sin Lucas.
Gabriel gråter varenda dag, han går ut i hallen och ropar med eländig liten röst. Han har slutat leta under möblerna men det märks att han saknar sin lekkompis. T.o.m. när Lucas andning lät så högt att jag inte kunde sova i samma rum som honom låg lilla Gabriel tålmodigt och höll om honomi timma efter timma. Han var verkligen underbar hela sjukdomstiden och jag är så glad att jag inte höll dem åtskiljda av karantänskäl.
Hade jag förstått i tidigt skede att Lucas var så sjuk hade jag nog skiljt katterna åt men jag förstod inte förrän det var för sent och det är jag så glad över, Lucas fick sova hög in i det sista hemma hos oss. Jag är helt övertygad om att om han och Gabriel hade förstått hade de valt att sova tillsammans trots smittrisken, de hörde ju ihop och det var så tydligt hur viktigt det var för Lucas när han inte mådde bra.
Jag känner att jag gjorde rätt som satte stopp men det känns så sorgligt, så onödigt. Lilla Lucas var ju min starka friska panter som aldrig ens haft en ögoninfektion. Jag trodde aldrig att det skulle kunna bli såhär.
Issy och Gabriel har blivit väldigt tighta under den här tiden, jag har inte hunnit med dem riktigt och de har ju alltid varit bra vänner. Nu sover de kind mot kind och är väldigt rara mot varann med det märks att en stor del av flocken saknas.
Gabriel vill brottas så som han gjorde med Lucas men lilla Issy blir alldeles förfärad och insisterar på att så gör inte fina flickor. Gabriel behöver mycket mer aktivering av mig i brist på lekkompis och Issy saknar sin stora chokladbror som alltid höll om henne och dyrkade marken hon gick på.
Jag saknar min lilla Mr Pepparkaka som alltid hade stenkoll på köket och vad jag åt, som alltid ville ha en kram när jag kom hem, älskade att bli pussad i ansiktet och som den senaste månaden varit så otroligt beroende av mig.
Det känns tomt.
Vad bra att du får vara hemma för din chef.
Ända sen det första inlägget om Lucas sjukdom så har jag tänkt på er. Klappa katterna från mig och stor tröstkram till er.
Stassie, min obeskrivbart älskade katt sen barndomen somnade 100430, 20 år ung.
Välkomna älskade små huliganerna Hassel o Keso som kom hem 1/7 .
Välkomna älskade små huliganerna Hassel o Keso som kom hem 1/7 .
- Neidio
- Superkatt
- Inlägg: 1579
- Blev medlem: fre 17 jul 2009, 16:15
- Katt: Atlas, Juni och Enzo
- Ort: Uppsala
Re: Trion: Tack alla!
Är så ledsen för er skull. Vet hur ont det gör att förlora en katt och se hur ont det gör för de katter som är kvar.
Tänker på er allihop!
Tänker på er allihop!
- Majsilojsan
- Allsmäktig katt
- Inlägg: 17380
- Blev medlem: tis 23 maj 2006, 23:38
- Katt: Burma
- Ort: Stockholm
- Kontakt:
Re: Trion: Tack alla!
Vad fint du skriver om älsklingarna. Det värker i mitt hjärta med dig. Kan inte förstå hur ont det måste göra
- Kamira
- Mogen katt
- Inlägg: 260
- Blev medlem: tis 12 jan 2010, 14:23
- Katt: Mio och Arya
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
Re: Trion: Tack alla!
Så otroligt sorgligt Vi tänker på er och är så ledsen för er skull!
http://kamira.blogg.se
Mitt liv som student och min vardag tillsammans med David och kissarna Mio och Arya.
viewtopic.php?f=1&t=217127
Mio och Aryas egna tråd här på forumet.
Mitt liv som student och min vardag tillsammans med David och kissarna Mio och Arya.
viewtopic.php?f=1&t=217127
Mio och Aryas egna tråd här på forumet.
- Tiggy
- Überkatt
- Inlägg: 7118
- Blev medlem: mån 28 feb 2005, 10:19
- Katt: 2 x huskatt
- Ort: Kävlinge
- Kontakt:
Re: Trion: Tack alla!
Så vackert du skrivit och så sorgligt det hela.
Re: Trion: Tack alla!
Så fint du skriver om dem. Vilken underbar chef du har som låter dig vara hemma. Både jag och husse hade tur att våra sommarjobbsanställningar inte började förrän nån vecka efter älskade Nimbus somnat in. Det var guld värt att få vara hemma och rå om varandra och Weasley och Dobby. Stor tröstekram till er
katternas tråd: viewtopic.php?f=1&t=197266
Nimbus 2010-01-12 - 2012-06-11. För evigt älskad och saknad.
Nimbus 2010-01-12 - 2012-06-11. För evigt älskad och saknad.
Re: Trion: Tack alla!
miss_mia skrev:Vad bra att du får vara hemma för din chef.
Ända sen det första inlägget om Lucas sjukdom så har jag tänkt på er. Klappa katterna från mig och stor tröstkram till er.
Jag är sjukskriven för att jag har en fruktansvärd stresshuvudvärk och känner mig konstant febrig så hon skulle knappast kunna säga att jag inte får vara hemma men det är skönt att hon förstår varför jag mår dåligt, att jag är både fysiskt och psykiskt slut efter den här månaden och att man kan sörja en katt.
https://www.instagram.com/mina_balineser/?hl=sv Katterna på Instagram
trions blog Katternas blog
Suzannes fylleri Mina målarbilder för vuxna
trions blog Katternas blog
Suzannes fylleri Mina målarbilder för vuxna
- Birmafröken
- Allsmäktig katt
- Inlägg: 11246
- Blev medlem: sön 09 mar 2008, 21:52
- Katt: 2 Skogisar, 1 Ragdoll 1 Birma
- Ort: Stockholm
Re: Trion: Tack alla!
Så otroligt sorgligt att lille Lucas blev så sjuk och att det enda rätta till slut blev att låta honom slippa. Jag fick tårar i ögonen när jag läste rubriken om vad som hänt.
Även om det som drabbade Lucas var en väldigt ovanlig komplikation av kattsnuva är det bra att kattägare får upp ögonen för vad "lite snuva" faktiskt kan ställa till med, så att så de ser till att hålla sina katter vaccinerade. Jag har också haft kattsnuva i min kattgrupp trots att alla var vaccinerade. Hos mig var det herpes, som väl är det elakaste kattsnuveviruset. En av katterna fick kraftig ögoninflammation, feber, nysningar och rinnsnuva. En katt fick lindrig ögoninflammation och två katter fick inga symtom alls förutom enstaka nysningar under några dagar. Smittokällan var Harry som jag redan på förhand visste hade viruset. Han var snorig till och från i några månader, men pigg och glad. När alla snuvsymtom försvunnit helt sedan länge blev han dock allvarligt sjuk efter en stor FORL-operation och det finns misstankar om att muninfektionen som spred sig i kroppen (och som blev hans överman) hade ett samband med herpesviruset. Mycket ovanligt och mycket tragiskt även det.
Idag verkar alla mina katter vara helt friska (även om jag inte vet om någon av dem fortfarande bär på viruset). Lille Ruben som flyttade in strax efter Harrys hjärtslitande bortgång för 1,5 år sedan har iallafall än så länge klarat sig helt utan symtom.
Ta hand om dig själv, Issy och Gabriel. Vila i tanken att Lucas inte lider längre och gläds åt hur mycket glädje och kärlek din lilla pepparkaka hann med under sitt korta liv.
Även om det som drabbade Lucas var en väldigt ovanlig komplikation av kattsnuva är det bra att kattägare får upp ögonen för vad "lite snuva" faktiskt kan ställa till med, så att så de ser till att hålla sina katter vaccinerade. Jag har också haft kattsnuva i min kattgrupp trots att alla var vaccinerade. Hos mig var det herpes, som väl är det elakaste kattsnuveviruset. En av katterna fick kraftig ögoninflammation, feber, nysningar och rinnsnuva. En katt fick lindrig ögoninflammation och två katter fick inga symtom alls förutom enstaka nysningar under några dagar. Smittokällan var Harry som jag redan på förhand visste hade viruset. Han var snorig till och från i några månader, men pigg och glad. När alla snuvsymtom försvunnit helt sedan länge blev han dock allvarligt sjuk efter en stor FORL-operation och det finns misstankar om att muninfektionen som spred sig i kroppen (och som blev hans överman) hade ett samband med herpesviruset. Mycket ovanligt och mycket tragiskt även det.
Idag verkar alla mina katter vara helt friska (även om jag inte vet om någon av dem fortfarande bär på viruset). Lille Ruben som flyttade in strax efter Harrys hjärtslitande bortgång för 1,5 år sedan har iallafall än så länge klarat sig helt utan symtom.
Ta hand om dig själv, Issy och Gabriel. Vila i tanken att Lucas inte lider längre och gläds åt hur mycket glädje och kärlek din lilla pepparkaka hann med under sitt korta liv.
- Mumlan
- Allsmäktig katt
- Inlägg: 10096
- Blev medlem: sön 24 jun 2007, 11:53
- Katt: 2 sibiriska Tutilurer
- Ort: Alingsås
Re: Trion: Tack alla!
Neeej! Det var inte så här det skulle gå, han skulle ju bli frisk. Är såå ledssen för er allas skull, förstår att sorgen drabbar er alla, oavsett om man är katt eller människa. Din fina trio skulle ju fortsätta vara "Trion"... Dina fin-kissar som fått mig att upptäcka orientalerna, oavsett ras... Finaste Lucas-pepparkaka, måtte du ha det härligt där du är, och att du åter får sova i hög med din familj igen så smånginom.
Re: Trion: Tack alla!
Jag gick in på din blogg och blev alldeles ledsen. Kan inte föreställa mig sorgen och saknaden.
Och vilken fin chef som låter dig vara hemma med din sorg. En kattmedlem är lika värdefull och älskad som en människo-medlem.
Och han var en sån fin pojke, Lucas.
Och vilken fin chef som låter dig vara hemma med din sorg. En kattmedlem är lika värdefull och älskad som en människo-medlem.
Och han var en sån fin pojke, Lucas.
- Andy Pandy
- Högt upplyst katt
- Inlägg: 3313
- Blev medlem: ons 31 okt 2007, 19:23
- Katt: Luddrumpa & Storöra
- Ort: Umeå
Re: Trion: Tack alla!
Usch vad sorgligt. Lilla fina pojken...
Dina fina katter var en starkt bidragande orsak till att jag köpte en oriental.
Dina fina katter var en starkt bidragande orsak till att jag köpte en oriental.
Trion: Att försöka går vidare
Tack alla för era fina ord, ni har varit en stor hjälp i det här.
Tre månader har gått sedan jag förlorade min älskade chokladkille och det känns fortfarande ibland som om jag bara väntar på att han ska komma hem igen, att han ska stå på köksbänken som han brukade och ropa på mig. "Kom hit och ge mig torrisar!" Saknaden är hemsk.
I början var jag jätterädd att de jag hade kvar skulle bli sjuka men *peppar, peppar* de har varit friska hela tiden. Jag bytte till en kattsand från zooplus och då nös båda två så illa att jag bytte tillbaka igen efter bara en dag. Nu efter två månader har jag hällt upp den billigare sanden igen och jodå, båda nös direkt men nu blir jag inte lika orolig.
Gabriel och Issy har kommit in i nya vanor och skapat en ny dynamik. I början lekte Gabriel lite för vilt med lillan och hon gömde sig bakom mig, det var tydligt att det fattades en stor bror som också gillade att brottas som kattpojkar gör. Det tog några veckor så löste de det hela själva och nu har Gabriel blivit lilla Issys stora idol och trygga storebror, de är tightare än någonsin innan.
Eftersom Gabriel gärna gömmer sig under filtar och under täcket på natten har Issy också börjat göra det, man måste ju sova hög och då får man ta sig dit kompisen är hälsar hon.
Mer och mer smyger sig tanken på mig att jag skulle vilja ha en tredje katt, en liten kille med lång näsa, stora öron och som älskar att ligga i hög. Han får absolut inte vara chokladbrun men i övrigt spelar det egentligen ingen roll hur han ser ut, bara han är en liten långnäsa med alla de egenskaper de har.
Jag tror att Issy och Gabriel skulle tycka det var jobbigt först men i längden skulle de bli glada, det saknas en bror som vill brottas med Gabriel och hjälpa till att hålla om lillan på natten. det känns som om vi har en tomplats i vårt hem.
Jag vet att jag kan aldrig ersätta liten Lucas och jag kan inte få honom tillbaka men jag tror att jag kan göra plats för en till liten kille till i mitt hjärta och i min flock.
Hur vet man när man är redo att försöka igen? Att man vågar och orkar?
Tre månader har gått sedan jag förlorade min älskade chokladkille och det känns fortfarande ibland som om jag bara väntar på att han ska komma hem igen, att han ska stå på köksbänken som han brukade och ropa på mig. "Kom hit och ge mig torrisar!" Saknaden är hemsk.
I början var jag jätterädd att de jag hade kvar skulle bli sjuka men *peppar, peppar* de har varit friska hela tiden. Jag bytte till en kattsand från zooplus och då nös båda två så illa att jag bytte tillbaka igen efter bara en dag. Nu efter två månader har jag hällt upp den billigare sanden igen och jodå, båda nös direkt men nu blir jag inte lika orolig.
Gabriel och Issy har kommit in i nya vanor och skapat en ny dynamik. I början lekte Gabriel lite för vilt med lillan och hon gömde sig bakom mig, det var tydligt att det fattades en stor bror som också gillade att brottas som kattpojkar gör. Det tog några veckor så löste de det hela själva och nu har Gabriel blivit lilla Issys stora idol och trygga storebror, de är tightare än någonsin innan.
Eftersom Gabriel gärna gömmer sig under filtar och under täcket på natten har Issy också börjat göra det, man måste ju sova hög och då får man ta sig dit kompisen är hälsar hon.
Mer och mer smyger sig tanken på mig att jag skulle vilja ha en tredje katt, en liten kille med lång näsa, stora öron och som älskar att ligga i hög. Han får absolut inte vara chokladbrun men i övrigt spelar det egentligen ingen roll hur han ser ut, bara han är en liten långnäsa med alla de egenskaper de har.
Jag tror att Issy och Gabriel skulle tycka det var jobbigt först men i längden skulle de bli glada, det saknas en bror som vill brottas med Gabriel och hjälpa till att hålla om lillan på natten. det känns som om vi har en tomplats i vårt hem.
Jag vet att jag kan aldrig ersätta liten Lucas och jag kan inte få honom tillbaka men jag tror att jag kan göra plats för en till liten kille till i mitt hjärta och i min flock.
Hur vet man när man är redo att försöka igen? Att man vågar och orkar?
https://www.instagram.com/mina_balineser/?hl=sv Katterna på Instagram
trions blog Katternas blog
Suzannes fylleri Mina målarbilder för vuxna
trions blog Katternas blog
Suzannes fylleri Mina målarbilder för vuxna
- miss_mia
- Überkatt
- Inlägg: 5673
- Blev medlem: mån 17 maj 2010, 18:27
- Katt: 2 Burmilla/huskatt och 1 R.I.P
Re: Trion: Att försöka gå vidare
Har tänkt på er! Vad fint att Gabriel och Issi har blivit tajta!
Och så söta!!!
När vet man.. När Stassie somnade in trodde jag att jag skulle dö av sorg, och det var hemskt.
Men hur det var så hittade jag (eller P var det som visade mig ) Hassel o Keso och då kände jag att det var mina katter, och att det inte gjorde min kärlek till Stassie mindre.
Och tre månader efter Stassies insomning kom dom hem.
Att du nu tänker på en till katt är nog ett tecken på att du vågar o kan börja se dig omkring efter en till kompis!
Och så söta!!!
När vet man.. När Stassie somnade in trodde jag att jag skulle dö av sorg, och det var hemskt.
Men hur det var så hittade jag (eller P var det som visade mig ) Hassel o Keso och då kände jag att det var mina katter, och att det inte gjorde min kärlek till Stassie mindre.
Och tre månader efter Stassies insomning kom dom hem.
Att du nu tänker på en till katt är nog ett tecken på att du vågar o kan börja se dig omkring efter en till kompis!
Stassie, min obeskrivbart älskade katt sen barndomen somnade 100430, 20 år ung.
Välkomna älskade små huliganerna Hassel o Keso som kom hem 1/7 .
Välkomna älskade små huliganerna Hassel o Keso som kom hem 1/7 .
- Fia Maria
- Allsmäktig katt
- Inlägg: 10834
- Blev medlem: tis 19 maj 2009, 12:18
- Katt: Snowshoe
- Ort: Saltsjöbaden
- Kontakt:
Re: Trion: Att försöka gå vidare
...en liten SYS-kille kanske
Re: Trion: Att försöka gå vidare
Håller med om en SYS-kille
Katternas tråd http://www.kattforum.se/viewtopic.php?f=1&t=204734
- Mirabilis
- Orakelkatt
- Inlägg: 2127
- Blev medlem: ons 17 feb 2010, 19:48
- Katt: Inga alls för tillfället :(
- Ort: Vendelsö/Stockholm
Re: Trion: Att försöka gå vidare
Åh, ja tänk vad bra en liten SYS-pojke skulle passa in.
- Birmafröken
- Allsmäktig katt
- Inlägg: 11246
- Blev medlem: sön 09 mar 2008, 21:52
- Katt: 2 Skogisar, 1 Ragdoll 1 Birma
- Ort: Stockholm
Re: Trion: Att försöka gå vidare
Att jag lät Ruben flytta in i mitt hjärta och i min tillvaro efter Harrys bortgång har hjälpt mig enormt när det gäller att bearbeta den förlusten, att hantera sorgen och saknaden, och att trots allt acceptera livets och kärlekens villkor. Att välja att leva här och nu.
Även om man aldrig riktigt kan "komma över" en förlust som innebär så mycket trauma, ångest, smärta och sorg, kan man ändå välja att leva vidare och då måste man tillåta sig själv att försöka skapa en ny tillvaro som innebär nya glädjeämnen. Det finns inget mer livsbejakande än att släppa in ett nytt litet liv i tillvaron. Ett litet liv som lever här och nu och som både du och kattgruppen behöver.
Att du i den smärtsamma saknaden efter Lucas även kan känna en hoppfull längtan efter en ny liten vän tycker jag är ett tydligt tecken på att det är dags och att du är redo.
Även om man aldrig riktigt kan "komma över" en förlust som innebär så mycket trauma, ångest, smärta och sorg, kan man ändå välja att leva vidare och då måste man tillåta sig själv att försöka skapa en ny tillvaro som innebär nya glädjeämnen. Det finns inget mer livsbejakande än att släppa in ett nytt litet liv i tillvaron. Ett litet liv som lever här och nu och som både du och kattgruppen behöver.
Att du i den smärtsamma saknaden efter Lucas även kan känna en hoppfull längtan efter en ny liten vän tycker jag är ett tydligt tecken på att det är dags och att du är redo.
- FruFilur
- Superkatt
- Inlägg: 1916
- Blev medlem: tis 21 jul 2009, 19:31
- Katt: Dom får inte plats! <3
- Ort: Örebro
- Kontakt:
Re: Trion: Att försöka gå vidare
Man kan inte sätta en klocka på när det är dags, jag tror den dagen bara kommer av sig själv, typ *plong, ja, nu är jag redo*, och det är nog dit du börjar komma nu, eftersom du har börjat tänka i de banorna...
Men du ska ju inte ha en långsnok Jag tycker ju att du ska ha krokodil-katt med liiiiite kortare snok och mindre öron...
Men du ska ju inte ha en långsnok Jag tycker ju att du ska ha krokodil-katt med liiiiite kortare snok och mindre öron...
http://www.kattzelius.se Hunsat tjänstehjon åt Jansson, Pejst, Krokodillan, Fjant och Lillan
Re: Trion: Att försöka gå vidare
Jag tror det är väldigt individuellt hur lång tid det tar innan man är redo för ny kisse. Så ta så lång tid du behöver. De katter som är kvar kan nog också behöva tid. Så fina de är tillsammans! till er alla.
Re: Trion: Att försöka gå vidare
Har precis läst klart hela tråden och blev så ledsen när Pepparkakan blev sjuk. Så otroligt vacker och fin han var! Håller med flera andra som sagt att den här tråden gör att man blir sugen på en oriental. Jag har alltid älskat långsnokar och storöron och nu är inte längtan mindre direkt.
Jag hoppas att du hittar en bra buskompis till Gabriel när du känner dig redo för det.
Jag hoppas att du hittar en bra buskompis till Gabriel när du känner dig redo för det.
- Evelyn
- Allsmäktig katt
- Inlägg: 14039
- Blev medlem: tis 16 maj 2006, 01:29
- Katt: Kategori Fyra
- Ort: Stockholm
- Kontakt:
Trion: Att försöka gå vidare
Det finns lite kullar födda nu, så det är ju en bra tid att börja leta nu. Jag har en med mest flickor...
Man kan aldrig aldrig ersätta en individ. Det går inte, men det är nog inte en dum idé att börja leta så smått efter en till att fylla ut gruppen med. Siameser trivs ju i grupp och för min del är tre eller fyra det ultimata
Man kan aldrig aldrig ersätta en individ. Det går inte, men det är nog inte en dum idé att börja leta så smått efter en till att fylla ut gruppen med. Siameser trivs ju i grupp och för min del är tre eller fyra det ultimata
- Majsilojsan
- Allsmäktig katt
- Inlägg: 17380
- Blev medlem: tis 23 maj 2006, 23:38
- Katt: Burma
- Ort: Stockholm
- Kontakt:
Re: Trion: Att försöka gå vidare
Tack alla! Ni hjälper mig att reda ut tankarna och det hjälper att få andras synpunkter också, jag snöar in mig i om och kanske och...
Ja nån gång hoppas jag få ägas av en liten krokodil, jag älskar deras vackra profiler och tjocka pälsar
Ja de gillar ju verkligen att vara flera, tre tyckte jag var minsta möjliga flock för oss och jag hade faktiskt funderingar på att skaffa en fjärde katt innan Lucas blev sjuk. Jag tvekade inför om jag skulle hinna med så många men gör man det så tror jag också att fyra långnäsor är en lagom grupp när man har sällskapskatter. Även om mina trivs väldigt bra ihop så blir de avundssjuka på varann om jag inte ger alla lika mycket egentid, sitter jag och pratar med en så sitter nästa och väntar på sin tur
En hona till vågar jag inte skaffa, Issy bestämmer här hemma och jag vill inte att hon ska få konkurrens av en tjej till.
FruFilur skrev:Men du ska ju inte ha en långsnok Jag tycker ju att du ska ha krokodil-katt med liiiiite kortare snok och mindre öron...
Ja nån gång hoppas jag få ägas av en liten krokodil, jag älskar deras vackra profiler och tjocka pälsar
Evelyn skrev:Det finns lite kullar födda nu, så det är ju en bra tid att börja leta nu. Jag har en med mest flickor...
Man kan aldrig aldrig ersätta en individ. Det går inte, men det är nog inte en dum idé att börja leta så smått efter en till att fylla ut gruppen med. Siameser trivs ju i grupp och för min del är tre eller fyra det ultimata
Ja de gillar ju verkligen att vara flera, tre tyckte jag var minsta möjliga flock för oss och jag hade faktiskt funderingar på att skaffa en fjärde katt innan Lucas blev sjuk. Jag tvekade inför om jag skulle hinna med så många men gör man det så tror jag också att fyra långnäsor är en lagom grupp när man har sällskapskatter. Även om mina trivs väldigt bra ihop så blir de avundssjuka på varann om jag inte ger alla lika mycket egentid, sitter jag och pratar med en så sitter nästa och väntar på sin tur
En hona till vågar jag inte skaffa, Issy bestämmer här hemma och jag vill inte att hon ska få konkurrens av en tjej till.
https://www.instagram.com/mina_balineser/?hl=sv Katterna på Instagram
trions blog Katternas blog
Suzannes fylleri Mina målarbilder för vuxna
trions blog Katternas blog
Suzannes fylleri Mina målarbilder för vuxna
Re: Trion: Att försöka gå vidare
Söta lilla Lucas, och dina andra katter verkar ändå ha kommit tillrätta med att Lucas inte finns mer, jag kommer ihåg att det tog mina katter ungefär tre månader innan dynamiken i gruppen hade förändrats. Sedan kom yrvädret Enya in i bilden, visserligen inte planerad (dock en till katt fanns i tankarna) men inte en liten Enya. Hon gjorde gruppen mer balanserad och blir fyra nu i sommar!
Jag saknar Joey fortfarande det är fyra år sedan han dog snart. Men man vänjer sig, man tar ett andetag i taget och såsmåningom kan man le åt minnena igen och varje andetag gör inte ont att ta.
Skaffa två långnäsor i samma veva kanske?
Jag saknar Joey fortfarande det är fyra år sedan han dog snart. Men man vänjer sig, man tar ett andetag i taget och såsmåningom kan man le åt minnena igen och varje andetag gör inte ont att ta.
Skaffa två långnäsor i samma veva kanske?
Angie 2008, Tiger 2008, Enya 2009, Blue 2014 och Harry 2017
Molle 2007-2014 (du är så saknad Molletrolle)
Tuva 2008-2017 (kvitterfågel)
Molle 2007-2014 (du är så saknad Molletrolle)
Tuva 2008-2017 (kvitterfågel)
- Anniz
- Allsmäktig katt
- Inlägg: 12355
- Blev medlem: sön 17 sep 2006, 22:18
- Katt: -allergisk.
- Ort: Utanför Göteborg
Re: Trion: Att försöka gå vidare
Vad tror du om att åka och kika på kullar och se hur det känns? Kanske fastnar du för någon kattunge och då blir det rätt.
Eftersom tanken finns där tror jag att du kan vara redo. Och nästa katt kan precis som du skriver inte ersätta Lucas, inte på något sätt. Han blir en helt ny individ och personlighet att älska.
Eftersom tanken finns där tror jag att du kan vara redo. Och nästa katt kan precis som du skriver inte ersätta Lucas, inte på något sätt. Han blir en helt ny individ och personlighet att älska.
Re: Trion: Att försöka gå vidare
Jag vet inte faktiskt, jag vill nog inte ha hem en liten alltför snabbt för jag vill kunna vara hemma och vara ledig i början eftersom jag dels tror att kattungar behöver extra mycket tid med nya matte och dels behöver man vara hemma i början om man ska kunna lära katten hur den ska uppföra sig.
Två små på en gång är väldigt lockande, tänk vad kul de skulle ha men så ska man hinna med att ge alla egentid varje dag också... Långnäsor blir inte glada om de inte känner sig sedda av matte
Det är mycket att tänka på.
Två små på en gång är väldigt lockande, tänk vad kul de skulle ha men så ska man hinna med att ge alla egentid varje dag också... Långnäsor blir inte glada om de inte känner sig sedda av matte
Det är mycket att tänka på.
https://www.instagram.com/mina_balineser/?hl=sv Katterna på Instagram
trions blog Katternas blog
Suzannes fylleri Mina målarbilder för vuxna
trions blog Katternas blog
Suzannes fylleri Mina målarbilder för vuxna
Återgå till "Allmänt kattprat!"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 41 och 0 gäster